Jag orkar inte, jag börjar bara gråta.
okej, jag VILL ha anorexia, då hade jag inte behövt oroa mig över om jag va smal eller inte, för då hade jag varit smal. men det är svårt när jag har en mamma som sitter i mitt rum och verkligen vakar över mig så att jag äter eller inte. för jag är så jävla tjock, jag pallar fan inte. jag vill se mina höftben så tydligt så att det ser helt sjukt ut, och att varenda revben på kroppen sticker ut så att man ser det genom tröjan, det är vad jag vill. och jag vill ha tändsticksben, rikiga jävla tändsticksben. asså jag orkar verkligen inte, jag är så jävla tjock.
ge mig anorexia.. NU ! jag vill vara sjuk, vill inte komma ifrån det..
tänker inte komma ifrån det.
men ändå så är jag så sjukt hungrig hela tiden, fast ändå inte..
jag känner inte hungern, och jag känner inte heller när jag är mätt. vilket gör mig rädd, för då vet jag inte när det är jag ska sluta. det är därför jag inte äter någonting, det är därför, det är precis därför.
jag lovade mig själv att inte äta någonting idag, men ändå så käkade jag en bit choklad, en ostskiva och typ en halv skinka.
imorgon SKA JAG INTE ÄTA ! måste komma på ett bra sätt att lura mamma så att hon tror mig, för jag kan inte sluta dansa.
då tar jag faktiskt livet av mig, för så har jag ingenting längre.
eller så skaffar jag faktiskt anorexia då, och dör pågrund utav det.
så gör jag nog, om dansen försvinner, försvinner min kropp, så är det bara.
deal with it.
jaja, iallfall om någon har anorexia att dela ut så är jag villig att ta emot det !
puss.

/ Lina Engström ♥
 Sök i ditt hjärta efter vägen ut.