.

tänk er att någonting så normalt kan kännas så onormalt och äckligt? som att synda varje gång man gör det.
varje gång en bit mat kommer ner i min kropp så bara måste jag bli av med den, den tillhör inte kroppen och den ska inte vara där alls. aldrig någonsin.
den ska inte vara där för den passar inte in. synden måste försvinna och hur ska jag bli av med den? genom att spy, ja precis.
dock så är jag under ständig bevakning så det finns inte en chans att den kommer att försvinna ur mun kropp. ångesten kommer inte försvinna, no matter what.
tänk att någonting så normalt kan bli något så annorlunda och sjukt. för det är äckligt att äta, jag är äcklig när jag äter.

jag vet att jag har gått upp i vikt och jag hatar det utav hela mitt hjärta. jag vill vara smal och benig igen. sjukt smal och sjukt benig för det är så jag vill vara, det är då jag är nöjd ned min kropp. dock så var jag inte nöjd när jag såg ut så, för jag var tjock i mina ögon.
orkar ärligt talat inte leva såhär längre, orkar inte leva på det här sättet. det är så jävla energisugande och ledsamt. jag orkar inte mer nu, orken och energin tar slut här.