vet inte vad jag vill

å jag dör lite på insidan varje gång jag faktiskt inser att du inte kommer att ändra på dig. att du faktiskt är den människan du är och att du inte bryr dig om den människan jag är. för jag har ett bekräftelsebehov ungefär lika stort som mitt kontrollbehov och av dig får jag ingen bekräftelse för fem öre. det här har aldeig fungerat, det fungerar inte och kommer aldrig att funka. jag klarar inte av det här rent psykiskt, jag har redan för mycket i mitt huvud. det är alldeles för mycket för mig att hantera.